torsdag 9 november 2017

Vi vet att Putin vet att vi vet att Putin ljuger

Putin ljög. Tänker på konflikten i Ukraina och när ryska trupper gick in i de östra delarna samtidigt som Putin hävdade att rysk trupp inte alls befann sig där. Uttalandet gjordes inför världens media trots överväldigande bevis för att rysk trupp befann sig i Ukraina. Putin ljög alltså.

Putin vet att Putin ljög när han förnekade att rysk trupp var i Ukraina. Vi vet också att Putin ljög. Putin vet att vi vet att Putin ljög, men ändå så fortgår det och det är ingen som kan göra någonting åt det. Det är helt enkelt så det går till idag. Politiska ledare uttalar lögner som regimtrogen media exponerar samtidigt som en påverkningskampanj med lögnen som grund etableras i sociala forum. Ja, så är det med den saken och det hela blir såklart obehagligt när sedan desperata svenska debattörer använder ljust påverkningskampanjerna för att stärka sin egen argumentation.

Det känns väldigt obehagligt när svenska politiker sprider, hänvisar till, och använder tex Sputnik eller Egor Potolov som källa för sina diskussioner. Det är så uppenbart att de driver en agenda, en rysk agenda som går ut på att splittra, sprida osäkerhet och förvirra så mycket som möjligt. Bland annat genom att bekräfta debattörer som ständigt hävdar att Sverige faller sönder (trots att det finns en mängd rapporter om motsatsen).

Det hela är så konstigt för om vi vänder på det så finns det inga svenskar i Ryssland som gör samma sak. Det finns inga svenskar i Ryssland som sitter och eldar på splittring i deras inrikesdebatt. Det finns ingen som gör det, men i Sverige är det helt normal att Egor Putilov och Sputnik eldar på splittringen. Det är till och med så accepterat att debattörer i sin desperation efter argument använder det som källa för att stärka sin egen åsikt.

Snart är det 2018 och valår, och då ska det bli väldigt intressant hur det här fenomenet tar fart. För det kommer det göra. Mer än någonsin, men vi måste också tänka på att vi vet att Putin ljuger. Vi måste tänka på att vi också vet att Putin vet att vi vet att Putin ljuger.

fredag 3 november 2017

Det viktigaste är att ha roligt

Just nu pågår Europamästerskapet i discodans för fullt nere i Minsk i Vitryssland. Idag klockan 13:45 tävlar min yngsta dotter för Sverige. Hon tävlar i klassen ”Small Group Children”, och hon är 11 år.

"- Det viktigaste är att du har roligt", säger vi till henne. Vi säger det nästan varje dag. Vi säger det för att vi verkligen vill att hon ska ha roligt, och inte känna någon press från omgivningen. Att hålla dottern borta från för mycket press och fokus samtidigt som det genomförs en EM-satsning är faktiskt inte så lätt. På något vis så bagatelliserar vi något som är väldigt stort. Allt för att det viktigaste är att hon ska ha roligt.

Jag tänker ofta på hur hon som 11-åring upplever det hela, och uppriktigt sagt så tror jag inte hon förstår vad hon gör. Hon förstår inte hur stort det är. Hon bara kör. Hon bara kör utan vetskap om hur EM-satsningen påverkar våra liv. Hon bara kör utan vetskap om hur vi har anpassat vårt arbete och vår fritid efter hennes träning. Det är lika bra att hon inte vet det, och så länge hon har roligt så kommer vi fortsätta med det.

En gång frågade min 11-åriga dotter hur mycket dansen kostade. Hon berättade att hon hade hört av en danskompis att dansen kostade 10 000 kr per år. Jag smålog och sa att hon inte skulle tänka på det. Jag sa att så länge vi har roligt så ska vi dansa. Att den egentliga kostnaden är ca 100 000 – 150 000 kr per år håller vi för oss själva. Det är ju inte viktigt. Det viktigaste är ju att hon har roligt.

Igår kom ett antal bilder på Facebook från deras sista träning nere i Minsk i Vitryssland som de gjorde på tävlingsarenan, på tävlingsgolvet, framför läktarna och i den rätta miljön. Senare kom också fina bilder och liveinspelningar från invigningen när de gick i en ”flaggparad”. Det hela påminde lite om OS-invigningen och dess inmarsch med all pompa och ståt. Det såg ut som de hade roligt, och det är i alla fall det som är det viktigaste.

Sveriges Television spelar också in en dokumentär om min dotter och hennes discogrupp. Ni kommer alltså under våren att få se lite av hur hon och hennes danskompisar tränar, tävlar och tänker. Ni kommer få se det på TV, men det kan jag återkomma till senare, för det är ju inte viktigt. Det viktigaste är ju att hon har roligt. Det viktigaste är att min 11-åriga dotter har roligt när hon idag representerar Sverige i Europamästerskapet i discodans.

måndag 16 oktober 2017

Flickan från lotusfälten

”Mina klasskompisar blev ihop och gjorde slut, stod och hånglade i korridorerna och smygrökte bakom skolan. Jag ägnade varje rast åt att repetera det jag redan kunde utantill och hade pluggat in under flera veckor”.  Stycket är ett citat från Linn Heeds självbiografi "Flickan från lotusfälten", och det var jag som smygrökte bakom skolan (och de som hånglade i korridorerna var Pernilla och Göran).

Flickan från lotusfälten heter en nysläppt bok som handlar om adoption, om att söka efter sina biologiska föräldrar, om att utvecklas som människa, och är skriven av Linn Heed som mest är känd som Aftonbladets sex-och relationsrådgivare.

Boken är en mycket personlig skildring av Linns barndom, uppväxt och sökandet efter sina biologiska föräldrar i Sydkorea och berör mig mycket då Linn och jag gick i samma klass i högstadiet.

Linn Heeds självbiografi "Flickan från lotusfälten"
Jag blir berörd när Linn beskriver hur hon tänkte som högstadieelev. Hur hon pluggade. Hur hon upplevde sin barndom, sina klasskamrater, och hur hon såg på tillvaron. Hur hennes självkänsla byggde på prestation och goda studieresultat. Jag minns Linn och hennes personlighet men jag hade ingen aning om vilka tankar hon bar på, och det är dessa tankar som berör mig när jag läser hennes bok.

Jag köpte boken och läste ut den samma dag. Boken är lättläst och jag rekommenderar er alla att läsa den. Jag rekommenderar er alla, inte bara adopterade, att läsa boken då den ökar empatin och möjligheten att förstå olikheter. När jag gick i högstadiet hade jag till exempel ingen aning om hur olik oss andra hon kände sig som adopterad. Jag förstod aldrig det. Jag reflekterade aldrig över det, och därför tror jag det är jättenyttigt för mig som förälder att läsa boken och samtidigt reflektera över de skillnader som finns mellan mina barn och deras kompisar.

Jag har läst boken. Jag har reflekterat. Nu tycker jag att du ska läsa boken. Nu tycker jag att du ska reflektera.

lördag 14 oktober 2017

Höstlöpning och skilsmässor

Sommaren är slut, och nu är det höst. Det blir mörkare, kallare och ruggigare. Depressionerna och skilsmässorna ökar. Allt är tungt och trist. Men inte för mig. Inte för mig som löpare.

För mig som löpare är hösten grym. Löpningen är grym. Grym då man kan ligga på och köra i fullt ös hur länge som helst utan att bli trött (detta sagt med en liten överdrift). Kilometer efter kilometer i sval och krispig luft. Löpning som helst genomförs när det fortfarande är ljust.

Jag gillar också när det duggregnar. Det brukar vara lite kallt i början men jag blir alltid fort varm i kroppen, och sen är det bara att bomba på.

Om skilsmässorna ökar under hösten för icke löpare så tror jag att vi löpare gifter oss oftare på hösten. "Jäklar vad bra det gick att träna löpning idag", tänker vi och sen friar vi till vår partner och i nästa sekund så är vi gifta. Så gör nog alla (detta också sagt med en liten överdrift).

Annars så gillar jag också fredagslöpning. Höstlöpning och fredagslöpning i duggregn som det blev igår är nästan oslagbart och om jag inte redan hade varit gift så hade jag friat direkt. Fast då jag och min fru varit gifta i 13 år, och tillsammans i 20 år (det är ingen överdrift), kanske jag kan fria en gång till. Jag menar, min vigselring har jag ju ändå tappat. Den ligger på havets botten.

Vigselringen försvann när jag lekte med barnen och kastade dem i vattnet från en brygga. Plopp sa det när ringen råkade åka av och sen var den borta. Jag tappade ringen eftersom jag tvärt emot alla andra män har blivit smalare och gått ner i vikt sen jag gifte mig (även detta sagt med en liten överdrift).

tisdag 10 oktober 2017

3 bloggtips till träningsbloggare och influencers

Nackdelen med alla nya träningsbloggar och influencers som poppar upp som svampar ur jorden är att de bara är bleka kopior av originalen. De nya kopiorna saknar liksom egna idéer, tankar, strukturer, planer och visioner. Ingenting har de tänkt, och ingenting fungerar därför heller riktigt bra.

De känns som många av de nya bloggarna och influencers har suttit och läst bloggar ett tag och tänker, "Det där kan jag också göra", och så försöker de börja blogga och redan efter ett par inlägg så upptäcker de att det var lite svårare än vad det såg ut att vara. Snabbt inses här att inläggen är dåliga, idéerna är dåliga och texterna är dåliga. Resultatet blir då så klar under all kritik.

För att få lite ordning på problemet så ger jag alla nya bloggare och Influencers (och gammelbloggare och gammelinfluencers) lite tips ni bör ta till er om ni vill lyckas i branschen. Så, här kommer mina tips till er:
  1. Det är inte din träning dina följare följer. Dina följare följer dig som person. Dina följare följer hur du sover, äter och tänker. Dina följare följer hur du inreder ditt hem och vilka semesterresor du gör. Dina följare följer din man och dina barn. Dina följare följer med andra ord primärt DIG, inte din träning, och det betyder att du kan skriva om precis vad som helst. Bara det angränsar till löpning och att du gör det snygg, fräscht, personligt och genomtänkt samtidigt som du uppfyller nedanstående två punkter.
  2. Inspiratörsrollen är en ledarroll och du måste ta rollen i besittning. Du äger den och du går först. Det är du som hittar nya vägar genom ditt sätt att vara och agera i din omgivning. Det är du som är huvudpersonen och det är du som är trendsättaren. Det är dig alla försöker efterlikna och kopiera så du kan alltså inte utstråla svaghet och be dina följare om råd. Då blir det fel.
  3. Be aldrig om ursäkt för dina framgångar (eller för andra saker heller) för som inspiratör är det självklart att du är framgångsrik. Äter, tränar och lever man som du så blir man framgångsrik. Man får det också roligt och vinner respekt och beundran samtidigt som man mår väldigt bra. Lever man som du blir man en framgångsrik person som alla vill vara och som alla vill kopiera.
Sist så finns det ytterligare ett tips som jag tänkte dela med mig av, men jag ändrade mig i sista stund. Insåg att det tipset är min hemlighet. En hemlighet som du inte får veta. En hemlighet som du får lista ut själv.

måndag 9 oktober 2017

Löpning, fasta och ätstörningar

Jag har börjat fasta. 2 dagar per vecka fastar jag 24 timmar i sträck utan att äta någonting. Jag dricker då bara vatten och kaffe. Sen jag började fasta har jag också börjat förstå anorektiker eller andra med ätstörningar. Jag förstår dessa människor då jag efter 24 timmars fasta ska börja äta igen. Det är svårt. Det är ofta svårare att börja äta igen än att fortsätta svälta sig själv. Svårare då det både finns fysiska och psykiska barriärer att ta itu med.

Efter 24-timmars fasta känns kroppen ”renad” från diverse skräpmat och slaggprodukter. Kroppen känns ungefär som efter ett långpass löpning över 30 kilometer i stegrande fart. Kroppen känns fräsch. En fräsch känsla som jag vill bevara. En känsla som jag förstår att anorektiker också kanske vill bevara. Allt för att vi inte har ätit.

Mitt under en fasteperiod är det också skönt att träna löpning. De träningspassen känns ofta lätta. Det går fort. Kroppen flyger fram och det spär på den positiva känslan av att inte äta. Inser att en anorektiker också kanske kan uppleva det så.

Nu är inte jag anorektiker och jag vet att jag efter en fasteperiod måste äta för att orka, för att kunna tänka och för att fungera som människa, men jag är inte redo att börja äta vad som helst, utan jag är redo för att ladda upp med nyttig mat. Efter fastan brukar den första matbiten bli en frukt. En banan eller ett äpple. Någonting lätt och fräscht, och även här inser jag att mitt beteende påminner om en anorektikers. Det är här jag förstår att det efter 24-timmarsfasta inte går att äta skräpmat som till exempel hamburgare eller pizza. Kroppen vill inte ha det, vare sig psykiskt eller fysiskt. Det är här jag förstår att det finns barriärer mot att äta som jag aldrig tidigare har fått konfronteras med.

Förutom att min 24-timmarsfasta är bra för vikten och löpformen så har fastan gett mig insikter som jag inte trodde att jag skulle få när jag började fasta. Insikter som på ett oväntat sätt har vidgat mina vyer. Vyer som i framtiden kan vara nyttiga att ha sett. Sett för att förstå. Sett för att växa som människa och öka empatin.

söndag 24 september 2017

Vinklad och förljugen media, eller inte?

Media ljuger. Sveriges Television ljuger och har en vänsteragenda. Jävla PK-media. Ord och gnäll som vi ständigt överöses med via sociala forum, men är det så? Är det så att media ljuger bara för att en reporter inte alltid rapporterar hela bilden? Låt mig förklara.

Jag har under många år skrivit en löparblogg och när jag gjorde det lärde jag mig en hel del om att skriva texter. Jag lärde mig bland annat att det i princip är omöjligt att ge hela bilden av ett träningspass varje gång jag skrev om ett träningspass. Jag lärde mig här att jag var tvungen att välja vad jag skulle fokusera min text på, annars blev det för rörigt, komplext och långt. Vad jag sedan valde att fokusera på kunde bli lite vad som helst.

Det här med att välja vad man ska fokusera på kanske blir enklare att förstå om vi jämför med att rapportera om en bilolycka för även här finns det många möjliga infallsvinklar att rapportera om. Till Exempel:

  • Vinkel 1: Blixthalkan under hösten är förrädisk och man måste ta det försiktigt. Framöverallt vid broar och viadukter, bla, bla, bla…… och sen fortsätter artikeln i samma stil och informerar om halka.
  • Vinkel 2: Det är alltid män som krockar med sina bilar. I 9 fall av 10 så är det en ung man som kör över sin förmåga. Unga män är en trafikfara för enligt statistiken, bla, bla, bla...... och sen fortsätter artikeln i samma stil och informerar om att unga män är involverade i olyckor mer än genomsnittet.
  • Vinkel 3: Föraren i den lilla Ford Fiestan skadade sig ordentligt men den andra föraren som körde den stora fina Volvobilen klarade sig utan skador tack vara Volvos fina säkerhetsarbete. Volvo har en tradition av att arbeta med säkerhetsarbete, bla, bla, bla....... och sen fortsätter artikeln i samma stil och informerar om säkra bilar.
Som ni märker finns det olika saker (vinklar) att skriva om vid en bilolycka och det är omöjligt att skriva om allt. Det är omöjligt att ge en fullständig bild av olyckan, och därför väljer reportern en vinkel som är gångbar eller stödjer någonting större, och det betyder så klart inte att reportern ljuger bara för att vinkeln inte stödjer eller ger exakt den bild av händelsen som varje läsare vill.

Vilken vinkel reportern väljer bygger mycket på var och i vilket sammanhang artikeln publiceras. På min gamla löparblogg kanske jag hade valt att skriva en text om att vi löpare kör mycket bättre än andra. OK, det sista sagt som ett skämt, men ni förstår säkert.

Ni förstår säkert också att alla "invandrarkritiska debattörer" hade varit snabba med att berätta att bilolyckan minsann beror på invandringen och att migrationen inte fungerar (och detta inte sagt som ett skämt).

En sista vinkel kan vara att bilolyckan beror på att många bilförare är stolliga, för idag är alla stollar. Presidenter är stollar. Politiker har blivit stollar, sakkunniga och experter är stollar. Det är bara stollar överallt just nu. Så även i trafiken (fritt tolkat från en kollega).

Ja, det här inlägget drev väl iväg åt ett håll som jag inte hade räknat med men om jag får avsluta med ett någorlunda seriös anförande så måste man så klart ifrågasätta media om media alltid utelämnar en viss vinkel eller en viss aspekt. Jag förstår att man kan bli lite misstänksam på det. Men, att media ljuger. Det anser inte jag. Jag tycker tvärt om.

Jag tycker att många kommer till tals i Sverige och att media som helhet lyckas täcka alla möjliga vinklar en händelse kan ha. Vid enskilda tillfällen kan man så klart undra om alla får vara med och tycka, men som helhet så tycker jag att det fungerar bra.